Intel Prosessorer   
 

Opp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intel processorer genom tiderna  

Mest minne för mig själv men kanske någon undrar om någon processor så finns det att läsa här, kom gärna med synpukter och invändningar, några sakfel finns säkert. Jag tar bara upp de inom PC biten och någon mer.

4004 Intels första processor som utveklades 1971 enligt de uppgifter jag har och för att användas i en miniräknare, Intel ansåg processorns användingsområde så begränsat att de inte tog ut patent på den.  

8008 Ett år efter 4004 kom en 8 bitars processor och 8008 har använts en del i enklare datorer.  

8088 Intels 8088:a kom att användas i de flesta IBM PC kloner, jag har för mig att även IBM nyttjade denna processor dock hävdar vissa andra 8086. Intel 8088 arbetar internt med 16bitar och externt med endast 8bitar, fördelen med detta är att den i de flesta fall kan dela pereferikretsar med de gamla 8-bitars processorerna vilket håller nere priset på datorsystemen men reducerar prestanda något.
Standardhastigheten i en 8088:a är 4.77HMz, de flesta sendare modeller kom upp i 8-10MHz och någon enstaka ännu snabbare. Till skillnad från många dåtida procesorer (främst 8bitars) har 8088:a 20bitars adressbuss vilket ger möjlighet att addressera 1M minne. I original PC använda max 640K RAM och resten för I/O, Bios mm

 

8086 Denna processor har 16bitars extern databuss precis som 80286 och till skillnad från 8088 (vilken den i övrigt är ekvivalent med). Detta medför att den kan kommunicera snabbare med pereferienheterna detta ska i snitt öka prestandan 10% mot 8088. 8086 är en "riktig" 16 bitars processor.  

80186 En processor i Intelfamiljen som jag är obekant med, jag vet att den använts i bla den svenska skoldatorfloppen Compis som körde på digitals CP/M istället för DOS från Microsoft.  

80286 (1984) Intel 80286 kom att börja användas i IBM AT 1984, detta är en sann 16bitars processor (internt och externt 16 bitar) och med en 24bitars adressbuss som därigenom kan klara upp till 16M minne. 80286 är en avsevärt snabbare processor än 8088:an och i sitt original utförande gick den i 6MHz och var mellan 2-3ggr snabbare än 4.77MHz 8088:a. De snabbaste 80286 processesorena gick på 25MHz.
80286 var både flipp och flopp, flipp så tillvida att den var avsevärt mycket snabbare än tidigare generationer och kunde ha mer minne, men flopp eftersom dess stöd för minnes segmentering inte är tillräckligt avancerat för multitasking, dock kan flera program få plats i minnet samtidigt. Detta gjorde att 80286 körde DOS program (eller någon tidig version av Windows för de som hade mycket minne) som av sin natur är primitiva och 286:ans fulla potential utnyttjades sällan. Världen väntade egentligen bara på 80386.
 

80386 (1987) Kom till anvädning i olika 386:or från diverse tillverkare kring 1987, detta är en modern processor med allt vad det innebär. Den är sannt 32bitars och är också bra mycket snabbare än sin föregångare 80286. Dessutom så har den instruktioner för protected mode vilket krävs för att kunna köra multitaskande operativsystem på ett effektivt sätt - i DOS kör den dock i real mode. Detta gjorde 80386 till en kraftfull processor som främst var avsett för kommande operativsystem som skulle kunna nyttja dess fördelar. I sitt första utförande arbetade den på 16Mhz och mot slutet upp mot 40Mhz. 80286 hade nackdelen med att den inte kunde köras i protected mode och 386:an var dyr därför togs en 80386SX fram som endast hade 16bitars extern databuss och 24bitars adressbuss och blev begränsad till max 16M minne mot 4G för 80386. Men syftet var uppfyllt 80286 kunde skrotas, dessutom är en 80386SX snabbare även i DOS än 80286.

80486 (1989) 1989 var det då dags igen att släppa nästa generation. När klockfrekvenserna ökar så blir det problem med att minnet inte kan köras i realtid utan det krävs waitstates eller ruskigt dyra minnen, därför införde man ett internt buffertminne på 8K direkt i processorkapseln som kunde arbeta i realtid. Och därigenom slapp moderkortstillverkaren lägga cacheminne på moderkortet och göra externa lösningar eller acceptera prestanda förlust. Dessutom lades 80387 in på chipet dvs flyttalsprocessorn (matteprocessor i vardagligt tal) vilket gjorde bla CAD mycket snabbare. Men i stort är 80486 inget annat än en 80386 + 80387 med cache. De första 80486 var på 25. Man kan lätt föreställa sig att det inte var så bra att ha 80486 och 80386 då de var ganska lika, därför kom 80486SX där man kopplat bort flyttasprocessorn och fick en 80386 med cache kvar och 80386 kunde skrotas. Obs SX betyder här inte alls samma sak som i 80386 fallet. SX fick genomslagskraft i lite billiagare datorer och varför inte den är ju lika snabb som en DX, Windows använde tex inte flyttalsprocessorn vid den tiden alls.
I och med att det finns minne i processorkapseln så började man dessutom införa något nytt, nämligen att ha olika hastigheter internt och externt, i DX2 modellerna arbetade CPU, FPU och Cache dubbelt så snabbt som den externa bussen vilket gav snabb processor men inte stor problem med kringenheterna - Intressant att en DX4 bara har klocktrippling anledningen till 4:an är att cacheminnet är dubbelt så stort (16K).
Men Intel körde huvudet i väggen med 80486, under mycket lång tid var 66MHz det snabbaste som gick att få tag i, 80MHz låg på ritbordet länge men led av allvarliga överhettningsproblem samtidigt så hade Pentium 60 samma problem.
Nåväl det hela fick en lösning till slut, den sen urminnes tider gamla 5V standarden för digital kretsar slopades och matningen sänktes till 3.3V (Pentium 90) och vips klarade man av att göra en DX4-100MHz version som drog mindre ström än 66:an gjorde. Detta blev Intels sista 80486.
Kan nämas att AMD hade en DX4-120 som hade mindre intern cahce och anses vara jämnsnabb med en Intel 100:a

 

Pentium Till sist kom då den processor som alla väntat på. Namnet på Intel procesorer har ju sen urminnes hetat med 80x86, men en siffra kan inte varumärkesskyddas vilket gjorde att konkurrenter hade liknande namn på sina (oftast) inte lika bra processorer - namn går att varumärkesskyddas därför fick den nya processorn heta Pentium, men det var problem i början. Den första modellen var på 60MHz och körde på 5volt och enligt vissa uppgifter drog den upp mot 10A med ström vilket motsvarar en värmeutveckling på 50W och överhettningsproblem var inte helt ovanliga. 90MHz varianten var dock med en ny 3.3volt teknik som dock drog med tillverknings problem som gjorde att produktionstakten var ganska låg det första året. Hur som helst så utveklade 90:an avsevärt mindre med värme trots högre frekvens. 66MHz vet jag ej om den är 3.3volt eller 5volt, jag tror på det förstnämnda. Men nu är inte Pentiums saga slut med dessa fadäser, det visade sig att pentium räknade fel !! Och ett kolosalt kalabalik utbröt. Historier som "Hur många Intel tekniker går det åt för att byta en glödlampa ?" "1.999987655st" var förekommande. Nåväl Pentium skulle snart visa sig utvecklingsbar och en mjölkkalv för Intel. Eftersom ökades klockfrekvensen och speciellt 75MHz varianten lyckades slå ut mycket av 80486 marknaden.
Men fortfarande är Pentium en 32-bitars processor som inte alls är lika stort prestanda steg som 80286/80386 var. Man hade dock fått upp hastigheten på databussen till antingen 60 eller 66MHz beroende på processor. I en början var detta givetvis tillräckligt men man hade ett problem och det var att det externa minnet inte hann med och man fick lägga ett externt cache minne på moderkortet, men snabba pereferienheter hade dock nytta av detta såsom grafikkort. Detta externa minne kallas 2:nd level cache, internt fanns ett 8K realtids cache minne.
Notera att PCI bussen kör på 33MHz alltså långsammare än processorns externa buss därför krävs ett PCI chip, kallas chipset som löser detta.
Nåväl 3,3V blev 2.9V på 166Mhz varianten, snabbaste varianten var på 200MHz innan MMX kom.

Pentium Pro Allt eftersom Penium blev allt snabbare så inträffade det klassiska problemet att minnet var för långsamt därför försåg Intel sin gamla Pentium med en ny finess, man flyttade in 2:nd levelcachen på 512K i processorkapseln och lät detta få en helt egen minnes buss som inte nog med detta dessutom arbetade med halva processorns klockfrekvens. Detta gjorde att man fick upp processorns prestanda ett avsevärt steg. Men för att lösa detta praktiskt så fick PP en ny kapsel, men vad gäller instruktions repetoar mm så är det samma gamla Pentium. PP var lämpad för de mer krävande kunderna som körde t.ex.CAD eller renderingar och blev den processor som på allvar började sitta i flerprocessorsystem baserat på Intels processorer.  

Pentium MMX (1996) Pentium började bli gamal och Intel beslutade sig för att lägga in ett antal extra instruktioner för multimedia, knappast så intressant då så gott som inga progam stöder MMX ändå. Men Intel slog på reklanmtrumman och lurade på folk något de inte behövde eller hade nytta av.
Men den skillnaden som faktiskt finns knep de så gott som tyst om och det är att MMX har 16K internt cache vilket ger en prestanda ökning.
 

Pentium II (1997) Det börjar hetta till kring öronen på Intel då konkurrenterna har med modernare teknik lyckats göra processorer som är snabbare än Intels och inte nog med det de passar i samma processorsockel, inte så konstigt då Pentium är gamal vi detta laget - 1997. Och inte nog med detta är konkurrenterna billigare också, processorn jag tänker på är främst AMD K6 som prestanda mässigt tar upp kampen med Pentium Pro men är lika dyr som Pentium. Nackdelarna med K6 är att den har en något klenare flyttalsdel än pentium och ej har stöd för mulitprocessorkörning, å andra sidan drar den mindre ström (plus i bärbara datorer). Alltså börjar Intel känna sig pressade och tar fram en helt ny och patenterad anslutning för Pentium Pro som kallas slot 1 och stoppar in MMX i Pentium Pro och försöker skapa ny marknad för sin nya processor. Visst är en PII snabbare är en Pentium och något snabbare än en K6 men det är fortfaranade en gamal Pentium i grund och botten, de snabbare varianterna har 1M cache och ytterligare en ny sockel som externt använder 100MHz. Men Alpha processorerna kör med dubbelt då hög klockafrekvens och dubbelt så många bitar och är RISC processorer - Intel vi vill se nått nytt........


Och Intel kör klassikern med sin celeron och skippar cachen i PII och vill sälja den i stället för Pentium och skulle kunna skrota den gamla sockeln och stänga dörren för konkurrenterna - nu är det bara det att den nya lågbudgetvarianten är slöare och dyrare än den gamla pentium ?!?!?.  

Startside ] Opp ] [Søk]

Copyright © 2002 Øyvind Haugland
Sist endret:  13 januar 2019
 

  Interested in this stuff? Please write to:
 

HTML Counter            stats counter